Måttagning
För att välja rätt storlek som du ska rita av på mönstret så måste du ta dina kroppsmått. Om du ska sy en tröja är det måttet bystvidd som är det viktigaste måttet och om du ska sy byxor så är det stussvidd som är det viktigaste måttet och i båda fallen är midjevidden också viktig. Ibland kan det räcka med de två eller tre måtten.
Här nedan kan du ta hjälp en illustrationen för att lära dig hur du tar alla mått inom sömnaden. Du mäter nära kroppen så du kan inte ha stora, bylsiga kläder när du mäter. Du ska stå rakt men avslappnad. Be gärna någon om hjälp när du mäter. Placera ett band som du knyter runt midjan och följ sedan arbetsordningen nedan.
1. Bystmått
Mät över bysten där du är störst.
2. Midjevidd
Mät i midjan där du har satt midjebandet (ofta är du som smalast här).
3. Höftvidd
Mät ungefär där du har höftbenen.
4. Stussvidd
Mät där stussen är som störst.
5. Bysthöjd
Mät där halsen börjar (axelns högsta punkt) till bystens högsta punkt.
6. Livlängd fram
Mät där halsen börjar till midjebandet.
Rygglängd bak
Mät från nedersta halkotan, den sticker ut lite mer, till midjebandet (syns inte på teckningen).
7. Axelbredd
Mät från halsens början till längst ut på axeln.
8. Armlängd
Mät med armen lätt böjd, mät från axelns slut till handleden.
9. Överarmsvidd
Mät runt överarmen på det tjockaste stället.
10. Halsvidd
Mät runt halsen vid halsens början.
11. Kroppslängd
Hela din längd.
12. Yttre benlängd
Mät på utsidan av benet från midjebandet till fotknölen
13. Inre benlängd
Mät på insidan av benet från grenen till fotknölen.
14. Grenlängd
Mät mellan benen från midjebandet bak till midjebandet fram.
15 . Lårvidd
Mät runt låret där det är som tjockast.[/tSmå barn
| Storlek | 56 | 62 | 68 | 74 | 80 |
| Längd cm | 56-62 | 62-68 | 68-74 | 74-80 | 80-86 |
| Midjevidd cm | 50 | 51 | 52 | 53 | 54 |
| Ålder | 0-2 mån | 2-4 mån | 4-6 mån | 6-9 mån | 9-12 mån |
Barn
| Storlek | 86 | 92 | 98 | 104 | 110 | 116 |
| Längd cm | 86-92 | 92-68 | 98-104 | 104-110 | 110-116 | 116-122 |
| Midjevidd cm | 50 | 51 | 52 | 53 | 54 | 55 |
| Stussvidd cm | 54 | 56 | 58 | 60 | 62 | 64 |
| Ålder (år) | 1-1½ | 1½-2½ | 2½-3½ | 3½-4½ | 4½-5½ | 5½-6½ |
Äldre barn
| Storlek | 122 | 128 | 134 | 140 | 146 | 152 |
| Längd cm | 122-128 | 128-134 | 134-140 | 140-146 | 146-152 | 152-158 |
| Midjevidd cm | 56 | 58 | 59,5 | 61 | 63 | 65 |
| Stussvidd cm | 66 | 69 | 72 | 75 | 78 | 81 |
| Ålder (år) | 6-7 | 7-8 | 8-9 | 9-10 | 11-13 | 13+ |
Vuxna dam
| Storlek | S | M | L | XL | |
| Bystvidd cm | 84 | 92 | 100 | 110 | |
| Midjevidd cm | 66 | 74 | 82 | 92 | |
| Stussvidd cm | 90 | 98 | 106 | 116 |
[/accordion]
[accordion title=”Om mönster +” ]
Mönster
De flesta klädmönster är delade i fjärdedelar, alltså en överdel har ett halvt framstycke och ett halvt bakstycke som sedan klipps i dubbelt tyg så du får ett helt framstycke och ett helt bakstycke = hela överdelen. Ärmen är oftast en mönsterdel som klipps i dubbelt tyg så du får två ärmar. En byxa eller en kjol är också indelad i en halv bakdel och en halv framdel och när man klipper i dubbelt tyg så får du två framdelar och två bakdelar. Det finns självklart mönster som inte är indelade i fjärdedelar som t.ex. babybyxor där du inte har någon sidsöm, då har du en mönsterdel som klipps i dubbelt tyg och då får du två ben.
Rita av mönstret
Nu ska du rita av den storleken i mönstret som du ska använda med hjälp av mönsterpapper och linjal. Alla storlekarna har en egen linje som ser ut på ett sätt, leta rätt på den du ska rita och följ linjen. Använd linjal när linjerna är raka. Skriv av alla texter och förklaringar som står i mönstret. Var noga med att uppmärksamma och rita vissa markeringar, insnitt och trådriktningar som hör till den mönsterdelen du ritar.
Trådriktning
På nästan alla mönsterdelar finns en pil som visar hur just den delen ska läggas på tyget, den kallas för trådriktning. Det betyder att den alltid ska ligga parallellt med stadkanten (den stadiga kanten på tyget). Mät avståndet från pilens linje till stadkanten upptill på mönsterdelen och sedan likadant nertill på pilen och när avståndet är lika stort kan du nåla fast mönsterdelen.
Detta är otroligt viktigt att det blir rätt. Om man t.ex. ska sy en tröja i trikåtyg som är elastiskt på bredden och man då lägger trådriktningspilarna fel kan tröjan bli elastisk på längden i stället för på bredden. I maskinstickade tyger kallas trådriktningen för maskriktningen och om man tittar noga kan man se smala ränder i den riktningen maskorna går, då ska pilen på mönstret också ligga i den riktningen.
Tyg med hårig yta
Tyg med hårig yta har oftast en luggriktning dvs. om du stryker på tyget så kan du känna åt vilket håll luggen ligger. På dessa tyger är det viktigt att alla mönsterdelar läggs åt samma håll alltså du kan inte vända på någon mönsterdel . På tyger som velour, manchester och sammet rekommenderas att man lägger mönsterdelarna så luggen ligger uppåt (tyget får en djupare lyster så).
Tyg med mönster
Har tyget ett mönster måste man titta för att se om det finns något upp eller ner i mönstret. Har mönstret det så måste man lägga mönsterdelarna åt rätt håll. Vid rutigt eller tvärrandigt mönster är det viktigt att mönstret stämmer vid långsidorna på mönsterdelarna.
Avigsida eller rätsida på tyget
Det är det viktigt att du vet vilken sida som är avigsida, respektive rätsida. Man ska aldrig göra några markeringar på rätsidan. Rätsidan är den sidan som kommer att bli synlig på utsidan av ditt färdiga plagg. Om du inte har mönster eller lugg som avgör rätsidan så måste du själv titta på tyget och ta ett beslut vilken som ska bli rätsidan (utsidan, den fina sidan). Om det är svårt att se skillnad på rätsidan och avigsidan kan man när man klippt till alla delar, markera avigsidan med ett kryss (använd t.ex. krita).
Tygutläggning
När alla mönsterdelar är utklippta ska du göra tygutläggningen, om du använder ett färdigt mönster och ett tyg som de rekommenderar så kan du följa den tillklippningsplanen som medföljer mönstret. Kontrollera att det inte är något fel i tyget som t.ex. fläckar eller hål. Se till att tyget ligger slätt och att kanterna ligger kant i kant. Börja alltid med de stora mönsterdelarna som ska ligga mot vikt kant (MVK) de lägger du precis mot den vikta kanten, ingen sömsmån tillägges. Om det är två stora mönsterdelar som kräver MVK så kan du vika om tyget så du får två vikta kanter. Placera sedan ut de mindre mönsterdelarna där de ryms med tanke på trådriktning och att sömsmån ska rymmas mellan delarna. Prova att lägga ut alla delarna innan du nålar fast dem. Nåla runt mönsterdelarna när du tycker att de ligger bra.
Sömsmån
Man lägger till sömsmån så man har något att sy i, och att ändra om plagget inte passar. De flesta mönster brukar precisera hur mycket och var du ska lägga till sömsmån. Vid fåll brukar man lägga till 3cm. Vid sidsömmar 3 cm om man vill ha möjlighet att göra stora ändringar i vidd. I övrigt lägger man till 1cm. OBS ingen sömsmån tillägges om det står MVK (mot vikt kant). Sömsmånen ritas ut med hjälp av måttband och t.ex. krita runt mönsterdelarna efter tygutläggningen.
Infodringar, insnitt och andra markeringar
Man vill även markera dessa (OBS inte klippa i dessa). Man kan markera dessa med hjälp av markeringspapper och sporre. Lägg markeringspapperet mellan tyg och mönsterdel med den färgade sidan på papperet mot tyget, för sporren i de ritade linjerna (tänk på att markera på avigsidan). Det kan finnas andra markeringar i mönstret som du vill föra över till tyget, dessa kan du antingen föra över enligt ovan eller så kan du göra ett litet jack i sömsmånen parallellt med markeringen (ej djupare jack än 5mm). Du gör detta för att du ska kunna se alla markeringar under sömnadens gång utan att behöva mönstret.
Tillklippning
När du har nålat fast alla mönsterdelar där de ska vara och allt ser bra ut är det dags att klippa ut alla delar. Använd en vass tygsax och klipp enligt dina markeringar. Insnitt ska inte klippas.
Handsömnad
Kaststygn
Ett enkelt sätt att sammanfoga två kanter (om du inte har möjlighet att sy på maskin) är att sy med små kaststygn ihop kanterna.
Smygstygn
Sammanfogning av två tyger med vikt kant. Små stygn sys i vikningen på ena tyget och sedan rakt över i den andra vikningen osv. Det enda synliga bör vara de små, raka stygnen mellan tygerna.
Langettstygn
En dekorativ söm som blir synlig på kanten man syr runt. Sy med jämna mellanrum och se till att tråden ligger under nålen (se bild)
Att köpa tyg
När du handlar tyg är det viktigt att tänka på vilken kvalitet tyget är i, det står ibland på en liten lapp på tyget, om inte så fråga alltid om vilken kvalitet det är och vilka tvättråd tyget har. Det är bra att tvätta tyget innan du påbörjar ett projekt, tyget kan krympa mycket, fråga även om detta innan du köper tyget så du köper nog mycket tyg. Om du inte är så erfaren på att sy så bör du inte köpa tyg som är tunt eller har en halkig yta.
Tyger finns på olika bredder ofta 110 eller 150cm bredd. Om det står i materiallistan att du ska köpa ett tyg som ligger på bredden 150 så kan man inte köpa lika mycket tyg i ett tyg på bredd 110, då blir det för lite tyg, men i affären brukar man kunna hjälpa till och räkna ut hur mycket tyg du då behöver på 110 cm bredd.
Om det står i materiallistan att du ska använda resttyg så betyder det att det räcker med en liten bit och om du har rester från ett tidigare sömnadsprojekt som passar så behöver du inte köpa något nytt tyg (man kan även klippa ut en bit från en gammal tröja eller byxa som man inte använder längre). Filt och andra tyger kan finnas i små bitar att köpa på hobbyaffärer./p>